honsahansa

Jag har gått över gränsen wwaaaaayyy den här gången. Det är jag medveten om. Precis som du sa. Jag är pinsam. Vi bråkade igår. Eller ska jag säga jag bråkade igår? När vi börjar bråka kan inte jag kontrollera mig själv. Jag blir som en treårstrotsig snorunge. Jag skriker fula ord. Säger saker som jag inte ens vågar skriva ut här i min anonymitet. Då är det lågt, väldigt lågt. Men han var samtidigt lugn. Sa inget mer än att jag va pinsam. Kallade mig inga fula saker, faktum är att han ALDRIG har kallat mig några fula saker. Utan sa svart på vitt om du känner så kan vi inte vara tillsammans längre? Jag känner inte så, jag vill bara få utlopp för något inom mig. Mitt onda jag vill få skrika. Det jaget som bara kommer ut ibland och inte går att kontrollera. Slipping slope. Ord blir till värre som blir till värre och värre.  Jag är hemsk, vill bara kräkas på mig själv för det jag sa.

 Nu ligger han och sover, jag kan inte tassa in och lägga mig bredvid och kramas. Han är nog arg. Väldigt arg. Ledsen? Jag har gjort honom ledsen....Det var inte meningen....För att göra den man älskar i hela världen så ont gör ondare för än själv. Fan.